Uživo - Molitveni program iz Međugorja
- Hämta länk
- E-post
- Andra appar
Our Lady of Fatima
2tdiSpo2 lujgnisnounmdired ·
Remember, O most gracious Virgin Mary,
that never was it known that anyone who fled to your protection,
implored your help, or sought your intercession,
was left unaided.
Inspired by this confidence,
I fly unto you, O Virgin of virgins, my Mother.
To you do I come, before you I stand, sinful and sorrowful.
O Mother of the Word Incarnate,
despise not my petitions,
but in your mercy, hear and answer me.
Amen.
27 kommentarer
Suzana Monika
AMIN KLOSTRET ST. JOSEPH AV CLAIRVAL
I Flavigny, Frankrike
kloster
krönika
liturgi
Pensionat
Gallerier
kyrka
inre
byggnader
park
gånger
Andliga retreats
presentation
prospekt
registrering
Det andliga brevet
presentation
Prover
Prenumeration på månadsbrevet
Prenumerationsförnyelse
Avdelningar
Presentation av avdelningar
Skrivbordspublicering (DP)
Ikon avdelning
Upplagor av klostret St. Joseph
Skulpturstudio
Betalningar
Gåvor
Fråga om massor
Inköp enligt våra annonser
Annan betalning
information
nyheter
tillträde
Webbutik
Italienska
Français (français)
Engelska
Deutsch
Español (på andra)
Català (kattalà)
Italienska
Português (português)
Nederlands
BREV
Blason Klostret St. Joseph av Clairval
F-21150 Flavigny-sur-Ozerain
Frankrike
[Cette lettre en français]
[ Detta brev påengelska]
[Dieser Brief auf deutsch]
[Deze brief in het Nederlands]
[Esta carta en español]
[ Aquesta carta en català]
10 November 2000
Sanktt Leo den store, Pope
Käre vän till klostret St Joseph,
Gud har valt det som är svagt i världen, att förvirra det som är starkt; det som är ödmjukt och föraktat i världen, vad som inte är någonting, han har valt Gud ... så att ingen kan skryta inför Gud (1 Kor., 1: 27-29). "Gud har valt, han har förhärligat en enkel bondflicka, av dåligt ursprung. Han förhärligade henne genom kraften i hans Ande... Kära bröder och systrar, Titta på Maria Goretti; se på himlen som den har uppnått genom att heroiskt följa buden och var den finns i de heligas härlighet... Det har blivit glädje för kyrkan och en källa till hopp för oss", sade påven Johannes Paulus II den 29 september 1991.
Den Helige Fadern talade dessa ord i slutet av hundraårsjubileet av St Mary Gorettis födelse. Hon föddes den 16 oktober 1890 i Provinsen Ancona i Provinsen Ancona (Italien), i en familj som var fattig på jordiska varor, men rik på tro och dygd: varje dag böner i gemensamt och radband; Söndag, Mässa och Nattvardsgång. Maria är det tredje av Luigi Gorettis och Assunta Carlinis sju barn. Från dagen efter hennes födelse döptes hon och helgades till den Heliga Jungfrun. Konfirmations sakramentet kommer att ges till henne vid sex års ålder.
Efter sin fjärde sons födelse emigrerade Luigi Goretti, för fattig för att försörja sig i sitt ursprungsland, med sin familj till de vidsträckta slätterna, som fortfarande var ohälsosamma vid den tiden, på den romerska landsbygden. Han bosatte sig i Le Ferrriere di Conca, i greve Mazzolenis tjänst. Där dröjde Maria inte med att avslöja en intelligens och en tidig dom. Du kan aldrig klandras för ett infall, en olydnad eller en lögn. Han är verkligen familjens ängel.
I slutet av ett år av utmattande arbete drabbas Luigi av en sjukdom som tar honom bort om tio dagar. En lång prövning börjar för Assunta och hennes barn. Maria sörjer ofta sin fars död och utnyttjar det minsta tillfälle att knäböja inför kyrkogårdens port: hennes far är kanske i skärselden, och eftersom han inte har möjlighet att få massorna sade för resten av sin själ, strävar han efter att gottgöra det med böner. Vi bör inte tro att denna lilla flicka utövar godhet naturligt. Hans häpnadsväckande framsteg är bönens frukt. Hennes mamma kommer att säga att radbandet hade blivit nödvändigt för henne på ett visst sätt, och i själva verket bär hon alltid det lindat runt handleden. Han drar från kontemplationen av den korsfästa en intensiv kärlek till Gud och en djup skräck för synd.
"Jag vill ha Jesus"
Maria längtar efter den dag då hon tar emot den heliga nattvardsförfattaren. Enligt användningen av tiden måste han vänta till elva års ålder. "Mamma, fråga en dag, när jag ska ta emot nattvarden?... Jag vill ha Jesus. – Hur kan du göra det? Du känner inte till katekesen, du vet inte hur man läser, vi har inte pengar att köpa dig klänningen, skorna, slöjan och vi har inte ett ögonblick av frihet. – Mamma, då kommer jag aldrig att göra min första nattvard! och jag vill inte längre vara utan Jesus! – Men vad vill du att jag ska göra? Jag kan inte se att du kommer att kommunicera till dig som en liten okunnig." Slutligen hittar Maria ett sätt att förbereda sig med en person från omgivningen. Hela landet hjälper henne att ge henne Comunicandas kläder. Han tog emot eukaristen den 29 maj 1902.
Det faktum att ha tagit emot änglarnas bröd ökar i Maria kärleken till renhet och får henne att ta beslutsamheten att bevara denna änglalika dygd till varje pris. En dag, efter att ha hört ett utbyte av oärliga ord mellan en pojke och en av hans följeslagare, säger hon indignant till sin mamma: "Mamma, hur illa den flickan talar! – Var försiktig så att du aldrig deltar i sådana samtal. – Jag kan inte ens tänka på det, mamma; snarare än att göra det, skulle jag föredra ...» och ordet "dö" finns kvar på hennes läppar. En månad senare kommer hans blods röst att avsluta domen...
Luigi Goretti kom in i greve Mazzolenis tjänst och förknå sig med Giovanni Serenelli och hans son Alessandro. De två familjerna har separata lägenheter, men ett gemensamt kök. Luigi tog inte lång tid på sig att ångra sitt förbund med Giovanni Serenelli, en person som var så olik sin egen, drinkare och utan återhållsamhet i ord. Efter hennes död föll Assunta och hennes barn under Serenellis despotiska ok. Maria, som förstod situationen, strävar efter att stödja sin mor: "Mod, mor, var inte rädd, vi växer upp. Det räcker för vår Herre att skydda oss. Försynen hjälper oss. Vi kommer att kämpa, vi kommer att kämpa!"
Fortfarande på fälten, efter sin mans död, har mrs Goretti inte tid att ta hand om vare sig huset eller den religiösa utbildningen av de små. Mary tar hand om allt, så mycket hon kan. Han sitter inte vid bordet förrän efter att ha tjänat alla och tar bara resterna för sig själv. Dess tillgänglighet sträcker sig också till Serenelli. Giovanni, vars fru dog på anconas psykiatriska sjukhus, tar för sin del mycket lite hand om sin son Alessandro, en solid nittonårig marcantonio, disgorged, ond, som tycker om att täcka sitt rum med obscena bilder och läsa dåliga böcker. På sin dödsbädd presenterade Luigi Goretti faran som Serenelli-företaget representerar för sina barn, och han upprepade obevekligt för sin fru: "Assunta, gå tillbaka till Corinaldo!" Tyvärr är Assunta fullt av skulder och bunden av ett rustikt fondarrende.
En obefläckad lilja
Vid gorettis kontakt vaknade en del religiös känsla i Alessandro. Det är ibland förknippat med radbandet som de reciterar i familjen; På semestern går han på mässan, han erkänner till och med då och då. Detta hindrar honom inte från att lägga fram oärliga förslag till den oskyldiga Maria som till en början inte förstår. Sedan, när flickan känner av den unge mannens perversitet, står hon vakt och avvisar smicker lika mycket som hot. Hon ber sin mamma att inte lämna henne ensam i huset längre, men hon vågar inte tydligt avslöja för sin mamma orsakerna till hennes skräck, eftersom Alessandro varnade henne: "Om du avslöjar något för din mamma, kommer jag att döda dig". Hans enda utväg är bön. Strax före sin död ber Maria återigen sin mor, gråtande, att inte lämna henne ensam. Mrs Goretti får ingen annan förklaring och anser att det är ett infall och inte ger någon betydelse för den upprepade bönen.
Den 5 juli slås bönorna på gården, cirka fyrtio meter från boningshuset. Alexander leder en vagn dragen av oxar och får den att vända och vända på bönorna som ligger på marken. Vid tretiden på eftermiddagen, medan Maria är ensam i huset, frågar Alessandro: "Assunta, kan du köra oxarna en stund i mitt ställe?" Utan misstanke accepterar kvinnan. Maria, som sitter på tröskeln till köket, lagar en skjorta som Alessandro gav henne efter frukosten, samtidigt som hon vaktar sin lillasyster Teresina, som sover bredvid henne.
"Mary, det är jag! ropar Alessandro – Vad vill du? Jag vill att du följer efter mig. – Varför? – Följ mig! – Säg vad du vill, annars följer jag dig inte.» Inför så mycket motstånd tar pojken henne våldsamt i armen och drar in henne i köket, vars dörr han stänger. Den lilla flickan gråter, men hennes röst når inte utsidan. Alexander kan inte få sitt offer att ge upp, skämtar med henne och svingar en dolk. Maria darrar men ger sig inte. Rasande försöker pojken våldsamt slita av sig kläderna. Maria befriar sig från munkavlen och ropar: "Gör det inte... Det är synd... Du kommer att hamna i helvetet." Lite orolig för Guds dom höjer den olyckliga sitt vapen: "Om du inte vill, kommer jag att döda dig". Inför hennes motstånd genomborrar han henne med slag. Den lilla flickan ropar: "Herregud! Mamma!" och faller till marken. I tron att hon är död kastar mördaren kniven och öppnar dörren för att fly, när han hör henne fortfarande stöna. Han drar tillbaka sina steg, samlar vapnet och genomborrar det igen från sida till sida, klättrar sedan in i sitt rum och barrikaderar sig där.
Maria fick fjorton allvarliga sår; Hon svimmade. När han återvänder till sig själv kallar han mr Serenelli: "John! Alessandro dödade mig... Kom...» Nästan samtidigt lanserar Teresina, som väcks av oljudet, ett skakande rop, som mrs Goretti hör. Rädd säger hon till sin unga son Mariano: "Gå omedelbart för att söka Maria; säg att Teresina kallar henne". I det ögonblicket går John uppför trappan och ser det hemska skådespelet som presenterar sig för hans ögon, utbrister: "Assunta och du också Mario, kom!" Mario Cimarelli, en arbetare på gården, klättrar uppför stegen fyra gånger fyra. Mamman anländer i sin tur: "Mamma! Mary stönar – Vad hände? – Det är Alessandro som ville att jag skulle göra ont! De ringer läkaren och carabinieri, som anländer precis i tid för att förhindra grannarna, överexciterade, satte Alessandro till döds omedelbart.
Inte en droppe vatten!
Efter en lång och mycket smärtsam resa med ambulans kommer du till sjukhuset, cirka tjugo timmar. Läkare är förvånade över att den lilla flickan inte dog till följd av såren: pericardium, hjärta, vänster lunga, membran, tarmar påverkades. När de ser henne vilse ringer de prästen. Maria erkänner, klarsynt. Sedan överdrevar läkarna henne med behandling i två timmar, utan bedövning. Mary klagar inte. Hon upphör inte att be och erbjuda sitt lidande till den Välsignade Jungfrun, sorgens moder. Han låter sin mor stanna vid hans säng. Maria finner styrkan att trösta henne: "Mamma, kära mamma, nu mår jag bra!... Hur är det med de små bröderna och systrarna?"
Maria slukas av törst: "Moder, ge mig en droppe vatten. – Min stackars Mary, läkaren vill inte, det skulle skada dig ännu mer». Förbluffad fortsätter Maria: "Det är aldrig möjligt att hon inte kan få en droppe vatten!" Han kastar en blick på Jesus på korset som också hade sagt: "Jag törstar!" och avgår själv. Sjukhusprästen hjälper henne faderligt. När hon får nattvarden frågar han henne: "Maria, förlåter du din mördare av hela mitt hjärta?" Hon förtrycker en instinktiv motbjudande och svarar sedan: "Ja, jag förlåter honom för Jesu skull ... Och jag vill att han följer med mig till himlen... Jag vill ha honom bredvid mig... Må Gud förlåta honom, för jag har redan förlåtit honom...". Det är med dessa känslor, Kristi själv på Golgata, som han tar emot nattvarten och extremanodingen, lugn, tystlåten, ödmjuk inför hjältemodet i sin seger. Slutet närmar sig. Du hör henne kallas "pappa". Slutligen, efter en sista vädjan till Maria, ger han sig in i paradisets enorma glädje. Det är den 6 juli 1902, klockan är tre på eftermiddagen.
"Slösa bort din tid, monsignore"
Tre månader efter dramat äger Alexanders rättegång rum. På inrådan av sin advokat erkänner han: "Jag gillade det. Jag knuffade henne till ondskan två gånger och jag kunde inte få ut något av det. Av illvilja förberedde jag dolken jag använde." Han dömdes till trettio års hårt arbete. Han låtsas inte ångra sitt brott alls. Ibland hörs han skrika: "Allegro, Serenelli, ytterligare tjugonio år och sex månader och du kommer att återvända till det civila livet!" Men Maria glömmer henne inte. Några år senare har Monsignr Blandini, biskop i stiftet där fängelset ligger, inspiration att besöka mördaren för att få honom att omvända sig. "Slösa bort din tid, monsignore, säger clea-författaren, det är en tuff en!" Alexander tar emot biskopen genom att muttra. Men Minnet av Maria, av hennes heroiska förlåtelse, av Guds godhet och oändliga barmhärtighet, gör att hon kan beröras av nåd. När prelaten går, gråter han i sitt fängelses ensamhet, till vakternas förvåning.
En natt dyker Maria upp för honom i en dröm, klädd i vitt, i paradisets blomsterträdgårdar. Förtvivlad skriver Alessandro till monsignore Blandini: "Jag beklagar desto mer mitt brott, att jag är medveten om att jag har tagit livet av en stackars oskyldig flicka som fram till sista stund ville rädda sin heder och offra sig själv, snarare än att ge efter för min kriminella vilja. Jag ber offentligt Om förlåtelse från Gud och den fattiga familjen för det stora brott som begåtts. Jag vill hoppas att även jag kommer att få förlåtelse, som så många andra på denna jord". Hans uppriktiga omvändelse och goda uppförande i fängelset gjorde att han släpptes fyra år före slutet av sitt straff. Han hittar sedan en plats som trädgårdsmästare i ett Capuchin-kloster och visar sig exemplarisk där. Han är antagen till Tredje orden av St. Francis.
Tack vare sina goda läggningar kallas Alexander att vittna vid Beatification of Marys process. Det är något mycket känsligt och mycket smärtsamt för honom. Men han erkänner: "Jag måste reparera och göra allt jag kan för hans förhärligande. Ondskan är på min sida. Jag lät mig själv gå till den brutala passionen. Hon är ett helgon. En sann martyr. Hon är en av de första i himlen, efter vad hon var tvungen att lida på grund av mig".
Julen 1937 åkte hon till Corinaldo, där Assunta Goretti gick i pension med sina barn, bara för att reparera och be om förlåtelse från offrets mamma. Så snart hon står framför henne frågar hon gråtande: "Förmodad, förlåt mig? – Maria har förlåtit dig, kan jag inte förlåta mig själv?", stammar den här. På juldagen är invånarna i Corinaldo inte lite förvånade och rörda för att se Alexander och antagandet närma sig det eukaristiska bordet bredvid varandra.
"Titta på henne!"
Maria Gorettis inflytande, kanoniserat som martyr av påven Pius XII den 26 juni 1950, fortsätter i vår tid. Påven Johannes Paulus II föreslår det som en förebild för ungdomar: "Vårt kall till helighet, som är kallelsen till den som döpas, uppmuntras av den unge martyrens exempel. Titta på det, särskilt ni tonåringar, ni ungdomar. Var, liksom hon, kapabel att försvara hjärtats och kroppens renhet; sträva efter att kämpa mot ondska och synd, ge näring åt er gemenskap med Herren genom bön, den dagliga övningen av förödmelse och det noggranna iakttagandet av buden" (29 september 1991).
Total förvaring av buden är en frukt av kärlek. "Kärleken till Gud och kärleken till grannen är oskiljaktiga från iakttagandet av förbundets bud", erinrade påven i sin encyklika Veritatis Splendor (6 augusti 1993, nr 76). Av detta vet vi att vi känner Gud, säger Johannes: om vi håller hans bud. Den som säger att han känner honom, men inte håller sina bud, är en lögnare, och i honom finns ingen sanning... Guds kärlek består i att hålla sina bud (1 Joh 2:3-4, 5:3). Det är alltid möjligt att hålla buden, med hjälp av gudomlig nåd. "Gud befaller inte omöjliga saker, men genom att befalla inbjuder han dig att göra vad du kan och att fråga vad du inte kan och hjälper dig att driva. Hans bud är inte betungande (1 Joh 5:3), hans ok är skonsamt och hans börda lätt (se. matt. 11:30)" (Trents råd, sjätte sessionen, kapitel 11). Hoppets dygd erbjuds obevekligt till människan. Det är i Jesu kors, i den Helige Andes gåva och i sakramenten (särskilt Penances och nattvardens) som han finner styrkan att vara trogen sin Skapare, även i de allvarligaste svårigheterna (se. Veritatis Splendor, 103).
Den gudomliga hjälpens verklighet och kraft manifesteras på ett särskilt påtagligt sätt hos martyrerna. "Kyrkan har kanoniserat sitt vittne och förklarat sin dom sann att Guds kärlek nödvändigtvis innebär respekt för buden, även under de allvarligaste omständigheterna, och vägran att överträda dem, även i syfte att rädda sitt eget liv"(Veritatis Splendor, 91). Visst är det få människor som kallas att drabbas av blodets martyrskap. Men "inför de många svårigheter som trohet mot den moraliska ordningen kan orsaka att möta, även under de mest vanliga omständigheterna, kallas varje kristen, med Guds nåd bön, till ett ibland heroiskt engagemang, som upprätthålls av den styrka genom vilken han , som St Gregory den store undervisar , kan gå så långt som att "älska svårigheterna i denna värld med tankepå evigabelöningar".
Påven är därför inte rädd för att säga till ungdomarna: "Var inte rädd för att gå emot tidvattnet, att avvisa världens avgudar". Och han förklarar: "Med synd vänder vi oss bort från Gud, vårt enda goda, och väljer att ta de "avgudar" som leder oss till döden och evigt fördömande, till helvetet.". Maria Goretti "uppmuntrar oss att uppleva glädjen hos de fattiga som vet hur man ger upp allt, för att inte förlora det enda nödvändiga: Guds vänskap ... Kära ungdomar, lyssna på Kristi röst som också kallar er på helighetens smala väg" (29 september 1991).
St Mary Goretti påminner oss om att den "smala vägen av helighet" passerar genom trohet till kyskhetens dygd. I vår tid hånas och föraktas ofta kyskhet. Kardinal López Trujillo skriver: "Med säkerhet, som befinner sig i de miljöer där kyskhet förolämpas och misskrediteras, kan levande kyskhet kräva en hård, ibland heroisk kamp. I vilket fall som helst, med Kristi nåd, som föds av hans kärlek som brudgum för kyrkan, kan alla leva på ett kyskt sätt, även om de befinner sig i ogynnsamma förhållanden" (Sanning ochmening av mänsklig sexualitet, Påvliga rådet för familjen, 8 december 1995, nr 19).
Ett långt och långsamt martyrskap
Bevarandet av kyskhet innebär att vissa syndiga tankar, ord och gärningar avvisas, liksom att möjligheter till synd undviks. "Må skrattande barndom och ivriga ungdomar lära sig att inte släppa galen till de tillfälliga och fåfänga glädjeämnena av fyllighet, eller till nöjen av berusande laster som förstör tyst oskuld, generera en dyster sorg, försvaga, förr eller senare, själens och kroppens krafter", varnade påven Pius XII, med anledning av kanoniseringen av Santa Maria Goretti. Den katolska kyrkans katekes påminner om: "Antingen befaller människan sina passioner och uppnår fred, eller så tillåter han sig att förslavas av dem och blir olycklig"(CCC, nr 2339). Därför är det nödvändigt att följa en livsregel som "kräver styrka, konstant uppmärksamhet, liksom ett modigt avstående från världens förförelser. Vi måste visa ouppenande vaksamhet, från vilken vi inte får distrahera oss själva av någon anledning ... till slutet av vår jordiska väg. Det är en kamp mot sig själv att vi kan assimilera till ett långsamt och långt martyrskap. Evangeliet uppmanar oss tydligt till denna kamp: Himmelriket förvärvas med våld, och de våldsamma griper det (Matt 11: 12)" (Johannes Paulus II, id).
För att skapa ett klimat som främjar kyskhet är det viktigt att utöva blygsamhet och blygsamhet när det gäller att tala, agera och klä sig. Genom dessa dygder respekteras och älskas personen för sig själv, istället för att bli undersökt och behandlad som ett nöjesobjekt. Således kommer föräldrar att se till att vissa moden inte bryter mot husets tröskel, särskilt genom missbruk av massmedierna. Barn och ungdomar kommer att uppmuntras att uppskatta och utöva självbehärskning och återhållsamhet, att leva med ordning, att göra personliga uppoffringar med en anda av kärlek till Gud och generositet för andra, utan att kväva känslor och böjelser, men kanalisera dem mot ett dygdigt liv (Ved. Påvliga rådet för familjen, id., nn. 56-58). Efter exemplet med St Mary Goretti kommer ungdomar att upptäcka "värdet av sanningen som befriar människan från slaveriet i materiella realiteter", och kommer att kunna "njuta av smaken för autentisk skönhet och för det goda som övervinner ondskan" (Johannes Paulus II, id.).
St Mary Goretti, få från Gud, genom förbön av den Välsignade Jungfrun och St Joseph, den övernaturliga kraft som fick dig att föredra döden framför synd, så att vi kan följa dina lysande spår med glädje, med energi och med ardour!
Dom Antoine Marie osb
För att publicera brevet från klostret St. Joseph of Clairval i en tidskrift, tidning etc., eller för att placera det på en webbplats eller en hemsida, krävs ett tillstånd. Detta måste begäras från oss via e-post eller via https://www.clairval.com.
HITTA OSS
Adress
Abbaye Saint-Joseph de
Clairval 21150 Flavigny-sur-Ozerain
Frankrike
0 kommentarer
′′ Århundradets sjukdom ′′
En dag fick ett läkarljus frågan om vad som var århundradets allvarligaste sjukdom. Närvarande människor förväntade sig att han skulle säga cancer eller hjärtinfarkt.
Allmänna överraskningen var stor när forskaren svarade: ′′ Likgiltighet!!! Likgiltigheten som cyniskt isolerar oss från världen omkring oss och visar oss bara vad våra ögon vill se!!!
Efter några sekunder fortsatte han att säga: ′′ Vi är måna om att donera donationer, adoptera barn på avstånd, skicka humanitära texter; det finns sändningar som bryr sig om Afrikas barn och dess så skadade befolkningar... Men ingen bryr sig om grannen , personen som bor i dörren bredvid oss. Om vi började titta närmare på de som är nära oss, skulle vi inse att de också, särskilt de, behöver oss.... Eftersom vi ofta inte ens vet namnet på vår granne eller granne, vår bagare eller vårt nyhetsställe. ′′ '' n
Angående och uppgiven vände doktorn blicken på marken och slutade med att säga: ′′ Det här är den riktiga sjukdomen som ingen kan slå ensam för det finns ingen forskning, ingen medicin ′′
Alla tittade sedan in i varandras ögon och alla insåg att de var allvarligt sjuka.
Till slut frågade de honom vad botemedlet var.
Och vetenskapsmannen sa: ′′ Ser nästa! ′′ '' n
Jesus filmade: ′′ En man härstammar från Jerusalem till G erico och sprang in i de brigderna som avskalade honom, slog honom och sedan stack, lämnade honom halvdöd. En präst kom ner på samma gata och när han såg honom gick han förbi andra sidan. Till och med en leviet, anlände till den platsen, såg den och gick vidare. Istället en samaritan, som var på en resa, passerade såg honom och hade medkänsla. Han kom nära honom, bandagerade sina sår, hällde olja och vin i den; sedan lastade han över sitt sto, tog honom till ett värdshus och tog hand om honom. Nästa dag extraherade han två denarios och gav dem till hotellrummet och sade: Ta hand om honom och vad du spenderar mer, jag gör det igen när jag kommer tillbaka. Vilken av dessa tre tror du var nästa som sprang på varumärkena?". De svarade: ′′ Vem hade medkänsla med honom ". Jesus sade till honom: ′′ Gå och du också gör detsamma ".
(Lc 10, 25-37)
· ·
2 kommentarer
Suzana Monika
JOJ OVO ISTINA VERO !O SAVING VICTIM
O saving Victim opening wide
The gate of heaven to all below!
Our foes press on from every side
Your aid supply, your strength bestow.
To your great name be endless praise.
Immortal God-head, one in three;
Oh, grant us endless length of days
In our true native land with thee
Amen.
· Svara · 1 m
Suzana Monika
morate birati IZMEDU UZITAKA ILI BOGA
· Svara · 1 m
Suzana Monika
Ny ateism är inte som gammal teoretisk ateism, som skröt om att vara intellektuellt sammansatt av lite vetenskap, antropologi och jämförande religion. Ny ateism är inte av intellekt, utan av vilja; det är en fri och ivrig handling av avslag på moral och dess behov. Det börjar med självbekräftelse och förnekelse av moraliska lagar.
(Fulton J. Sheen)
· ·
10 kommentarer
Suzana Monika
Sv. Pater Pij
toSponSul1 timmsmored ·
Starka och generösa hjärtan blir inte ledsna förutom stora orsaker, och de låter dem inte ens pierca sig in i sin interiör (MC, 57).
· ·
3 kommentarer
Suzana Monika
znaci ja nisam samo placen
· Svara · 1 m
Suzana Monika
VERO ISTINA !
· Svara · 1 m
Suzana Monika
Herre min Gud välsigne denna nya dag.
Vi förlitar oss på dig, för allt vi kommer att åstadkomma.
Öppna våra ögon, upplys våra sinnen.
Var Du vår reparerande sköld, mot all form av fysisk och andlig ondska.
Kolla vårt allsinne, vår varje tanke.
Det ger frid i varje familj och i varje hem.
· ·
120 kommentarer
Suzana Monika
AMEN FORGIVE ME MY SINS, O LORD
Forgive me my sins, O Lord, forgive me my sins; the sins of my youth, the sins of my age, the sins of my soul, the sins of my body; my idle sins, my serious voluntary sins; the sins I know, the sins I do not know; the sins I have concealed for so long, and which are now hidden from my memory.
I am truly sorry for every sin, mortal and venial, for all the sins of my childhood up to the present hour.
I know my sins have wounded Thy Tender Heart, O My Savior, let me be freed from the bonds of evil through the most bitter Passion of My Redeemer.
Amen.
O My Jesus, forget and forgive what I have been.
Amen.
66 kommentarer
Suzana Monika
Agli occhi di Dio ci sono solo due classi di persone: i nati una volta e i nati due volte; quelli che sono nati dalla donna e quelli che sono nati dallo Spirito di Dio. I primi sono soltanto uomini; i secondi sono figli di Dio; i primi sono umanisti, i secondi sono Cristiani; i primi sono del mondo, i secondi sono del Regno di Dio.
(Fulton J. Sheen, da "The Mystical Body of Christ")
I Guds ögon finns det bara två klasser av människor: födda en gång och födda två gånger; de som är födda av kvinnan och de som är födda av Guds ande. De första är bara män; de andra är Guds barn; de första är humanister, de andra är kristna; de första är i världen, de andra är i Guds rike.
(Fulton J. Sheen, da ′′ Kristi mystiska kropp ′′)
· ·
4 kommentarer
Suzana Monika
AMEN Sjeme
3 tSptSconihdnlsoremfd ·
(Mt 14,1-12)
Često mi kažu da se SJEME ne sviđa onima koji su se nakon razvoda ponovno civilno vjenčali, kao ni onima koji žive zajedno kao homoseksualni par. Kao što sam uvijek govorio i pisao, ne sudim ovu braću, ali, kako nas naučava Katekizam Katoličke Crkve, njihovi uvjeti života nisu u skladu s Riječju Božjom. Ivanu Krstitelju Herod je odrubio glavu jer je prorok svako jutro išao pod prozor njegove kraljevske palače i grmio: "Herode, ne smiješ imati ženu svoga brata!".
Razvod postaje sve šira i gnojnija pošast u našem društvu. Treba reći da se olako ulazi u instituciju braka. Mnogi mladi se vjenčaju govoreći: "Ako stvari ne budu išle dobro, uvijek postoji razvod". Ovo govore (ne otvoreno) i oni koji se vjenčaju u Crkvi, obećavajući jedno drugome, pred Bogom i pred zajednicom, uzajamnu vjernost do smrti jednog od njih. Često puta se, nažalost, obećanje vrši samo riječima. Koliko farsi se izvodi u našim crkvama!
Razvod je duboki ubod nanesen srcu djece. Mnoga djeca razvedenih roditelja imaju u svojoj duši gnjev koji ih tjera da ljube i u isto vrijeme gaje snažnu gorčinu prema roditeljima. Na jednom susretu s mladima postavio sam im ovo pitanje: "Koje je najveće trpljenje koje vas danas muči?". Mnogi su odgovorili: "Razvod mojih roditelja". Stoga i danas, gdjegod da idem propovijedati, odlučno i s ljubavlju vičem: "Ne smiješ imati tuđu ženu ili tuđeg muža". Mnoge mlade žene, iz straha da se neće udati, žele i kradu muža druge žene. A to je vrlo ozbiljno u Božjim očima.
Postoji samo jedan brak: onaj između jednog muškarca i jedne žene. Druge vrste brakova su, kako nas podsjeća Sveti Pavao, gnusoba. Činjenica da su mnoge Države odobrile zakon o građanskim zajednicama ne znači da je to nešto dobro. Za nas kršćane, homoseksualni brak je protivan volji Božjoj, te sve ono što se čini protiv volje Božje rađa smrt u životu pojedinca i društva. Amen. ALELUJA.
(O. Lorenzo Montecalvo od Družbe Otaca Božanskog Poziva)
(S ljubaznim dopuštenjem Družbe Otaca Božanskog Poziva)
· Svara · 1 m
Karleen Adams
I was 20 living is this community just down the street in a neighbouring apartment at the time . My heart broke then and has carried for the last 36 years . This angel 
has never been forgotten and is still in my prayers 
has never been forgotten and is still in my prayers - Hämta länk
- E-post
- Andra appar
Kommentarer
Skicka en kommentar