ISPOVIJED je početak ozdravljenja duše i tijela

Öppna

Du har skickat

Sak 14:1-21 Jerusalem och folken Se, en dag skall komma, en Herrens dag, då man i dig skall utskifta byte. Ty jag skall församla alla folk till strid mot Jerusalem, och staden skall intas, och husen skall plundras och kvinnorna vanäras. Och hälften av folket i staden skall föras bort i fångenskap. Men återstoden av det skall inte bli utrotad ur staden, ty Herren skall dra ut och strida mot de folken, så som han stred på drabbningens dag. Och han skall den dagen stå med sina fötter på Oljeberget, mitt emot Jerusalem, österut, och Oljeberget skall rämna mitt itu, mot öster och väster, till en mycket stor dal, genom att ena hälften av berget viker undan mot norr, och andra hälften av det mot söder. Och ni skall fly ned i dalen mellan mina berg, ty dalen mellan bergen skall räcka ända till Asel. Ni skall fly, som ni flydde för jordbävningen i Ussias, Judas kungs, tid. Då skall Herren, min Gud, komma, ja, du själv och alla heliga med dig. Och det skall ske på den dagen att ljuset skall bli borta, ty himlaljusen skall förmörkas. Och det blir en dag som är ensam i sitt slag, och som är känd av Herren, en dag då det varken är dag eller natt, en dag då det blir ljust, när aftonen kommer. Och det skall ske på den tiden att rinnande vatten skall utgå från Jerusalem, ena hälften mot Östra havet och andra hälften mot Västra havet. Både sommar och vinter skall det vara så. Och Herren skall då vara konung över hela jorden, ja, på den tiden skall Herren vara en, och hans namn ett. Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall då förvandlas till en slättmark, men själva staden skall trona på sin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten och Hananeltornet och till de kungliga vinpressarna. Och folket skall bo där i ro och inte mer ges till spillo, ty Jerusalem skall trona i trygghet. Men denna hemsökelse skall Herren låta drabba alla de folk som drog ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu står på sina fötter. Deras ögon skall ruttna i sina hålor, och deras tunga skall ruttna i deras mun. Och det skall ske på den tiden att Herren skall sända en stor förvirring bland dem. De skall bära hand på varandra, och den enes hand skall lyftas mot den andres. Också Juda skall strida mot Jerusalem. Och skatter skall samlas ihop från alla folk runt omkring: guld, silver och kläder i stor mängd. En likadan hemsökelse skall också drabba hästar, mulåsnor, kameler, åsnor och alla andra djur som finns där i lägren. Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kom mot Jerusalem skall år efter år dra ditupp, för att tillbe konungen Herren Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden. Men om någon av jordens folkstammar inte drar upp till Jerusalem, för att tillbe konungen Herren Sebaot, då skall över den inte komma något regn. Om Egyptens folkstam inte drar ut och kommer ditupp, så skall ej heller över den komma regn. Detta blir den hemsökelse som Herren skall låta drabba de folk som inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. Ja, så skall Egypten drabbas av sin synd, så skall också alla andra folk drabbas av sin synd, om de inte drar upp för att fira lövhyddohögtiden. På den tiden skall på hästarnas bjällror stå att läsa: "Helgad åt Herren", och grytorna i Herrens hus skall vara som offerskålarna framför altaret. Och varje gryta i Jerusalem och Juda skall vara helgad åt Herren Sebaot, så att var och en som vill offra kan komma och ta en sådan och koka i den. Och ingen kanané skall mer finnas i Herren Sebaots hus, på den tiden.

Öppna

Du har skickat

PÅ L.ÖVHYDDEDAGEN påsk easter

Öppna

Du har skickat

Judiska traditioner och högtider Innehåll De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Detta är mycket viktigt för alla judar och har varit så i alla tider. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen. M Bild: Yair Aronshtam Chanukka (ljusfesten) varar i åtta dagar, och varje kväll tänds ett nytt ljus. Att leva som jude i vardagen Synagogan Synagogan är en plats för bön, gudstjänst, undervisning, kulturutbyte och gemenskap. I alla synagogor finns ett skåp där torarullarna förvaras. Detta skåp kallas ark och framför det brinner ett ljus. Toraläsningen brukar ske från ett särskilt bord. En församling brukar ha en kantor och en rabbin. Kantorn är försångare och kan leda en gudstjänst medan rabbinen undervisar. Sabbaten Sabbaten är namnet på den judiska helgen. Under sabbaten vilar man... Det judiska året Det judiska året är ett månår, d.v.s. det rättar sig efter månens faser och består av 354 dygn. För att justera det med solåret införs skottmånader. Tideräkningen är en annan än den kristna. År 1 är det år som Skapelsen ska ha ägt rum enligt tolkningar av skrifterna. Det inträffade 3761 f.Kr. Sabbaten börjar på fredag kväll och fortsätter fram till kvällen på lördagen. På fredagkvällen äts en rituell måltid och på lördag förmiddag går de flesta till synagogan. Matregler Inom judendomen finns speciella matregler. Dessa kallas för kosher. Judar som följer matreglerna äter till exempel inte griskött och skaldjur. Det är också viktigt att inte blanda kött och mjölkprodukter. I vissa judiska hem finns till och med två kök på grund av detta. De judiska matreglerna har sin grund i Toran. Hur strikt de följs varierar stort. Reformjudar bryr sig vanligtvis inte om matreglerna, medan till exempel ortodoxa judar följer dem noga. LÄS MER: Riktningar inom judendomen Årets högtider Högtiderna inom judendomen är viktiga för den judiska identiteten. De upprätthålls i judiska familjer och i den judiska gemenskapen i synagogan och bland judiska vänner. Här följer de viktigaste judiska högtiderna: Nyår (rosh ha-shana) september/oktober Denna högtid ska bl.a. påminna om världens skapelse. Försoningsdagen (jom kippur) Firas tio dagar efter nyårsfesten och är årets heligaste dag. Dagen ägnas åt fasta och ånger samt till att försonas med Gud. Förr lastades synderna på en bock som drevs ut i öknen - syndabocken. Tempelinvigningsfesten (chanukka) november eller december Tempelinvigningsfesten firas som ett minne av återinvigningen av templet som ägde rum 164 f.Kr. Under denna högtid är det fest i åtta dagar. Det tänds ett ljus varje dag på den åttaarmade ljusstaken (chanukkastaken, som inte bör förväxlas med menora, som är den sjuarmade ljusstaken och en klassisk symbol för judendomen). Under ljusfesten får barnen presenter. Denna högtid har inspirerat till det kristna julfirandet. Påsk (pesach) Den judiska påsken firas till minne av uttåget ur Egypten under ledning av Moses. Sedermåltiden i hemmet ska påminna om den svåra tiden före uttåget. Veckofesten (shavuot) Veckofesten firades ursprungligen i samband med veteskörden. Den infaller 50 dagar efter påsk och minner numera om hur Moses tog emot lagen (de tio budorden) på Sinai berg. Det var då han fick det budskap som blev Toran. Veckofesten firas i två dagar och motsvaras inom kristendomen av pingsten. Inom alla riktningar utom den ortodoxa brukar man också minnas Förintelsen under denna högtid. Lövhyddefesten (sukkot) Lövhyddefesten avslutar det judiska året och firas till minne av den långa ökenvandringen. Man bygger små hyddor i trädgården för att komma ihåg utsattheten under den 40 år långa vandringen genom öknen. Hyddorna ska helst ha träväggar och ett tak som består av löv eller annat material som släpper igenom lite regn och sol. Väggarna - som står emot vind och blåst - och markerar Guds skydd och omsorg. Drottning Esters räddning av sitt folk (purim) Ester har gett namn till en av böckerna i Tanak (Gamla testamentet). Hon blev drottning och räddade sitt folk från att bli utplånat. Under den här högtiden råder fasta. Man brukar också dramatisera berättelsen om Ester. LÄS MER: Judiskt vardagsliv (om högtider m.m.) Viktiga händelser i livet Inom alla kulturer finns s.k. övergångsriter. De visar livets förändring under olika stadier i livet - när man går från en fas till en annan. En människa föds, växer upp och lär sig sin kultur, blir vuxen, kanske gifter sig, får barn, åldras och dör. I alla kulturer uppmärksammas detta, men ofta på olika sätt. Födelse Den ceremoni som äger rum i samband med ett barns födelse handlar om tacksamhet. Ceremonin ser olika ut för pojkar och flickor. För flickor hålls det en namngivning i synagogan där en förälder talar om vad flickan ska heta. I samband med detta läses även en speciell bön. Bild: Tausha Barbery En stolt pappa och en glad dotter i samband med firandet av bat mitzva. Pojkar omskärs när de är åtta dagar gamla. Detta är en tradition som sägs komma från Abrahams tid. I samband med omskärelsen får pojkar sina namn. Dopet inom kristendomen är en liknande tradition. Uppväxt När pojkar är 13 år uppnår de bar mitzva - religiös myndighetsålder. Sedan är de medlemmar i församlingen. Flickor gör det redan när de är 12 år och blir då bat mitzva. Dessförinnan har de (pojkar och flickor) under ett års tid fått grundläggande undervisning i bibelkunskap och hebreiska. Bar mitzva och bat mitzva brukar traditionellt uppmärksammas genom en festlighet eller vid en gudstjänst i synagogan där personen i fråga kan få läsa ett avsnitt av Tora - ofta de tio budorden - på hebreiska. Även om studiet av den judiska läran pågår hela livet anser man att barnen då är så vuxna att de förstår tron och att de känner samhörighet med den grupp de tillhör. Tidigare var denna tradition inte viktig för flickor. Men idag är den lika viktig för flickor och pojkar - i alla fall i Sverige. Bar mitzva och bat mitzva har sin kristna motsvarighet i konfirmationen. Giftermål Att gifta sig ses av många som livets höjdpunkt. Äktenskapet följer därför speciella ritualer och betraktas som något Gud vill. Äktenskapet är ett avtal mellan mannen och kvinnan. Det anses också viktigt att få barn eftersom det är en del av Guds vilja med äktenskapet. Bild: Pixabay Gammal judisk kyrkogård. Gud välsignade dem och sa till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden." [1 Mos 1:28] Inom liberal judendom (reformjudendom) erkänns också samkönade äktenskap. Döden Inom judendomen ses döden som en naturlig avslutning på livet. Den är inget att vara rädd för. Inom traditionell judendom tänker man att människan har en kropp och en själ. Själen lever vidare efter döden. Men synen på hur själen lever vidare varierar. I Tanak beskrivs det inte klart. Kanske uppstår människan till ett nytt liv, eller så lever hon vidare genom sina barn. I Tanak finns en berättelse där häxan i Endor manar fram Samuels ande. ANNONS När en människa dör brukar man läsa en text från 5 Mosebok 6:4 och en syndabekännelse. Det finns många ritualer som omger döden. De finns där för att visa respekt för den som dött, men också för att trösta de anhöriga. De flesta församlingar har ett begravningssällskap (chevra kadiska). De hjälper till med att tvätta och svepa den avlidna. Begravningen sker inom några dagar och den döde begravs med fötterna i riktning mot Jerusalem. De anhöriga stannar hemma i en vecka, men sorgeperioden varar i ett år. I synagogan hålls särskilda sorgeböner för den avlidna. Dessa böner leds i regel av en anhörig.

Under besök vid den dödes grav brukar man lägga en sten på graven som symbol för att man minns den döde.​