
Den 9 oktober 2024, onsdag
onsdag i 27 veckan 'under året'
Ingrid av Skänninge ordenskvinna, Dionysios biskop och hans följeslagare martyrer, Giovanni Leonardi präst
Gud, kom till min räddning.
Herre, skynda till min hjälp.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. (Halleluja.)
Hymn
Under natten eller tidigt om morgonen:
Lyfta ur natten låt oss hålla vaka,
psalmernas sötma smaka på vår tunga,
så att för Herren vi med kraft kan sjunga
ljuvliga hymner.
Godhetens Konung, för oss till din tronsal,
där dina helgon samlas efter striden.
Må de oss lära att här troget leva
efter din vilja.
Dig vare ära, evighetens Fader,
enfödde Son, dig tillhör lov och heder,
du som med Anden allt i gudoms enhet
samfällt regerar. Amen.
Under dagen:
O Gud, du ljus av evighet,
o saliga Treenighet,
vi böjer oss bekännande
i bön inför ditt majestät.
Vi tror på Fadern och hans Son,
hans sanna väsens återsken,
på Anden, som med kärleks band
förenar dem i fast förbund.
O sanning klar och kärlek ren,
o vandringsmål och salighet,
giv tro och hopp och helighet
och kärlek, av din gudom tänd.
Du Alfa är och Omega,
allt skapats källa, segerkrans,
du är allena tröstare,
ett stadigt hopp för vandrare.
Du som allena allt förmår
allena är för alla nog,
du, endast du, är allas ljus
och nådelön i himlens ljus.
I frid låt oss åkalla Gud,
vår Fader och hans ende Son
och Anden, Herren, Hjälparen:
Dig vare tack, Treenige. Amen.
Ant. 1 Herre, nåd och sanning står inför ditt ansikte.
Psalm 89:2-38
Guds barmhärtighet mot Davids ätt
Bland Davids efterkommande har Gud enligt sitt löfte kallat fram en räddare: Jesus (Apg 13:22-23)
I
Jag vill sjunga om Herrens nådegärningar i evighet *
och förkunna din trofasthet från släkte till släkte.
Jag bekänner: Din godhet varar i evighet, *
din trohet står fast i himlen.
med ed har jag lovat min tjänare David:
Jag skall befästa din ätt för evigt *
och låta din tron bestå från släkte till släkte."
och i de heligas församling din trofasthet.
Ty vilken i skyn kan anses lik Herren, *
vilken bland Guds söner kan liknas vid Herren?
värd att frukta mer än alla som omger honom.
Herre, härskarornas Gud, vem är dig lik? *
Du omges av styrka och trofasthet.
du stillar dess böljor när de reser sig.
Du genomborrade och förintade Rahab, *
med din mäktiga arm skingrade du dina fiender.
du har grundat jordkretsen
och allt som finns på den.
Du har skapat norr och söder, *
Tabor och Hermon jublar till din ära.
mäktig är din hand, högt upplyft är din högra hand.
Rättfärdighet och rätt är fästet för din tron, *
nåd och sanning står inför ditt ansikte.
de som vandrar, o Herre, i ditt ansiktes ljus.
De gläder sig alltid åt ditt namn *
och jublar över din segerkraft.
i din godhet upphöjer du vårt horn.
Och han som är vår sköld tillhör Herren, *
vår konung tillhör Israels Helige.
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 1 Herre, nåd och sanning står inför ditt ansikte.
Ant. 2 Guds Son blev en människa av Davids ätt.
II
Du sade en gång i en syn till dina fromma: +
"Jag har lagt hjälp i en hjältes hand, *
jag har upphöjt en yngling ur folket.
Jag har funnit min tjänare David *
och smort honom med min heliga olja.
och min arm skall styrka honom.
Ingen fiende skall oväntat komma över honom, *
och ingen orättfärdig skall förtrycka honom.
jag skall hemsöka dem som hatar honom.
Min trofasthet och min nåd skall vara med honom, *
och i mitt namn skall hans horn bli upphöjt.
och strömmarna under hans högra hand.
Han skall kalla mig så: Du min fader, *
min Gud och min frälsnings klippa.
till den högste bland konungarna på jorden.
Jag skall bevara min nåd åt honom i evighet, *
mitt förbund med honom skall stå fast.
hans tron, så länge himmelen varar."
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 2 Guds Son blev en människa av Davids ätt.
Ant. 3 Mitt löfte till David skall jag inte bryta: Hans ätt skall bestå i evighet.
III
"Om hans söner överger min lag *
och inte vandrar efter mina befallningar,
om de bryter mot mina stadgar *
och inte håller mina bud,
och deras missgärning med plågor,
men jag skall inte ta ifrån dem min nåd, *
jag skall inte svika i trofasthet.
eller förändra vad mina läppar har talat.
En gång för alla har jag svurit det vid min helighet, *
mitt löfte till David skall jag inte bryta.
hans tron inför mig lika länge som solen,
som månen skall den evigt bestå, *
som det trofasta vittnet i skyn."
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Ant. 3 Mitt löfte till David skall jag inte bryta: Hans ätt skall bestå i evighet.
När dina ord upplåts, ger de ljus
och skänker de enfaldiga förstånd.
Första läsningen
1 Tim 4:1 - 5:2
Om falska lärare. Om de äldre i församlingen
Anden säger uttryckligen att under den återstående tiden skall några avfalla från tron och lyssna till andar som bedrar och till demoners läror, spridda av hycklande lögnare med bortbränt samvete, folk som förbjuder äktenskap och kräver att man avstår från föda som Gud har skapat till att ätas under tacksägelse av dem som tror och som känner sanningen. Allt som Gud har skapat är bra och ingenting behöver vrakas, om det tas emot med tacksägelse; det blir rent genom Guds ord och genom bön.
Om du framhåller detta för bröderna, tjänar du Kristus Jesus på rätt sätt, styrkt av den goda troslära som du troget har följt. Men befatta dig inte med de gudlösa amsagorna. Öva dig i gudsfruktan. Kroppsövningar är nyttiga på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt, med sitt löfte om liv både för denna tiden och den kommande. Detta är ett ord att lita på och värt att ta till sig. Det är därför vi strävar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är en frälsare för alla människor, särskilt för dem som tror.
Inskärp detta i din undervisning. Låt ingen se ner på dig för att du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet. Läs högt ur skrifterna, förmana och undervisa, tills jag kommer. Ta vara på den nådegåva du har, den som du fick när profetior utpekade dig och de äldstes råd lade sina händer på dig. Tänk på detta, lev i detta, så att alla ser dina framsteg. Ge akt på dig själv och din undervisning. Stå fast vid detta, ty gör du det, räddar du både dig själv och dem som lyssnar på dig.
Mot en äldre man skall du inte använda hårda ord. Vädja till honom som till en far, till yngre män som till bröder, till äldre kvinnor som till mödrar, till yngre kvinnor som till systrar, rent och oskyldigt.
Responsorium 1 Tim 4:8,10; 2 Kor 4:9
Gudsfruktan är nyttig på alla sätt, med sitt löfte om liv både för denna tiden och den kommande.+ Det är därför vi strävar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till den levande Guden.
Vi är förföljda men inte övergivna, slagna till marken men inte förlorade.
+ Det är därför vi strävar och kämpar, ty vi har satt vårt hopp till den levande Guden.
Andra läsningen
Ur Ignatios av Antiochias brev till trallierna.
Omskapa er i tro som är Herrens kropp
och i kärlek som är Herrens blod
Ta på er mildhet och tålamod. Omskapa er i tro som är Herrens kropp och i kärlek som är Herrens blod. Ingen av er får ha något emot sin nästa. Ge inte hedningarna en förevändning så att Guds församling blir smädad genom vad några få oförståndiga gör. Ve dem, för vars oförnufts skull mitt namn blir smädat bland några.
Var döva när man talar till er utan att räkna med Jesus Kristus. Han är av Davids släkt, Marias son. Han föddes verkligen, han åt och drack, han blev verkligen förföljd under Pontius Pilatus, han blev verkligen korsfäst och dog i de himmelska, jordiska och underjordiska makternas åsyn. Han uppstod också verkligen från de döda när hans Fader uppväckte honom. Hans Fader skall också i Kristus Jesus uppväcka oss som tror på honom så att vi blir lika honom. Utan honom har vi inte det sanna livet.
Fly därför från de onda sidoskotten, som bär en dödsbringande frukt. Om någon smakar på den dör han strax. Dessa är inte en Faderns plantering. Om de vore det skulle de tyckas vara som korsets grenar, och deras frukt skulle vara odödlig. Genom korset kallar Kristus er i sitt lidande, ni som är hans lemmar. Ett huvud kan inte födas utan lem-mar. Gud lovar oss den enhet som är han själv.
Jag hälsar er från Smyrna med de Guds kyrkor som är hos mig. De har på alla vis stärkt mig till kropp och ande. De bojor som jag bär för Jesu Kristi skull, i bön att nå fram till Gud, de manar er: håll ut i endräkt och i gemensam bön. Var och en av er och särskilt presbytererna bör uppmuntra biskopen till ära för Jesu Kristi Fader och apostlarna. Jag ber er: lyssna på mig i kärlek så att inte det som jag skriver vittnar mot er. Bed för mig, jag behöver er kärlek i Guds barmhärtighet så att jag blir värdig den lott som jag är beredd att ta emot och inte visar mig ovärdig.
Smyrniernas och efesiernas kärleksgemenskaper hälsar er. Kom i era böner ihåg den syriska kyrkan som jag inte är värdig att kallas medlem av, eftersom jag är den siste bland dem. Lev väl i Jesus Kristus och underordna er biskopen lika mycket som budordet men också presbyteriet. Älska alla varandra med ett odelat hjärta. Min ande är ett offer för er, inte bara nu utan när jag når fram till Gud. Jag är ännu i fara, men Fadern är trofast i Jesus Kristus och skall uppfylla min och er bön. Måtte ni visa er fläckfria i honom.
Responsorium 2 Thess 2:14-15; Syr 15:13
Gud har kallat er med vårt evangelium, för att ni skall vinna vår herre Jesu Kristi härlighet.+ Stå fasta, och håll er till de läror som vi har fört vidare till er.
Herren avskyr all vidrighet, och ingen gudfruktig älskar den.
+ Stå fasta, och håll er till de läror som vi har fört vidare till er.
Slutbön
Allsmäktige, evige Gud, din kärlek övergår allt vad vi kan kräva eller önska. Omslut oss med din barmhärtighet: förlåt oss allt som tynger samvetet, och ge oss också det vi inte vågar be om. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande, lever och råder i evigheters evigheter.
Texter från: "Kyrkans dagliga bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1990 Tryckt med bidrag från Missionary Oblates of Mary Immaculate, United States Province, överlämnat till minne av bp John Taylor OMI.
Läsningar från "Läsningar till Kyrkans Dagliga Bön" - Stockholm Katolska Stift - Liturgiska Nämnden 1996.
Förord till "Kyrkans dagliga Bön" av bp Hubertus Brandenburg
Kommentarer
Skicka en kommentar